Hingstjakt! (Ella)
Vad är väl en lugn och trevlig onsdagskväll hemma i soffan mot att vara ute på stenskär och springa och jaga unghingstar? Nej, det där med soffan låter ju himla trist...
Idag kom jag hem från jobbet vid halv fem och blev genast värvad av pappa att komma och hjälpa honom och veterinären ta prov på hans highland cattle. Som är rent ut sagt livsfarliga. Inte ens jag var särsklt kaxig och höll mig på gott avstånd. Kastrerade Gustav som väger uppemot ett ton var inte alls med på noterna och efter att ha viftat rätt rejält med sina horn, lyft av grinden på fångstfållan (en fålla byggd av telefonstolpar och ca 1.70 cm högt staket) och skakat runt där, stegade han helt enkelt fram till staketet vid grindöppningen (ca 1.50 i höjd) och hoppade från stillastående över! Den där kortbenta enorma varelsen!
Lina kom förbi och vi red ut en sväng. Hon på Vattar och jag på Glod. Vi red på en snirklig skogsttig och Glod var både pigg och ovillig att samarbeta. Hon var så tvär att när vi kom fram till en stor grusplan fick vi hålla oss där och träna på att vara lyhörd, böja sig, lyssn aoch stå still när ma ska stå still..Inte dlättaste. När jag fick henne att svara och ge eftergift och lyssna gav jag mig och vi red hem och jag ledde henne hem.
Jaghade bestämt mig för att låta både Thori och Pärla jobba från marken idag och Glitnir skulle köras, så jag slog två flugor i en smäll och hade med dem som handhästar när jag körde Glitnir. Båda två följde med bra och vi tog nästan hela svängen i enbart i trav och liet galopp. Då passar det sig för Pärla att tölta!! Bitvis när repet blir spänt så går hon över till tölt från traven och där sitte rman som ett frågetecken. Så kan, kan hon. Thori såg fin ut. Han travade på och hade inte samma problem som han haft tidigare med att tappa balansen och gå över i pass.
När vi kom tillbaka tillm stallet och jag tog mig in för att äta mat var klockan nio och precis när maten började bli färdig så ringer pappa. Hingstarna har rymt från hagen på Stenskär! Panik panik!
Hreggi var här imorse och tillsammans flyttade han och pappa ner de 13 hingstarna till strandängarna på Stenskär. Stora hagar med mycket vass och strandängar att beta av.
Vi åkte ner i full fart (på tom mage, suck) och jag frågade pappa om vi inte skulle ha med typ havrehink och grimmor? Neeej då, det där kommer gå hur lätt som helst, de var ju precis bredvid hagen..
Jovisst, trodde han ja!
Stenskär är ett sommargäst område och det var nog en hel del som satte kvällsfikat i halsen när det dundrade in 13 unghingstar på tomten och började trampa runt i rabatterna..
Och lätta att fånga? Inte det minsta! Vi har jagat och sprungit, kört bil, värvat cyklister och familjer ute på kvällsrundan med hunden. Att valla och mota och leta. För unghingstarna hade ju jätteroligt, ute på nya äventyr..
Jag for runt, över tomter, in i skogen, över stock och sten, ut på småvägar, ner till vattnet etc etc. Som tur är är ju Stenskär en stor udde och stora bilvägen lååångt bort så någon fara med det var det inte. Så till slut, efter mycket sprngande och farande fick vi in dem i hagen igen. Men då hade ju pappa varit så smart att han hade gått fram till en av de äldre hingstarna och bestämt sig för att knyta fast honom med ett spännband så att han skulle kunna "leda honom". Det ledde till att hingsten drog iväg med ett spännband runt nacken. Inte sådär jättebra. Och tro inte att pappa kunde komma fram till honom. Nejdå, det blev min uppgift. Jag tyckte jag var smart när jag fick ut hela gänget på en miniudde i hagen och väntade in dem så att de skulle lugna ner sig så att jag kunde gå fram. Inte då, de hoppade i vattnet som iaf var en meter djupt och tog sig över till andra sidan, det var bara att bita ihop och hoppa efter i det kalla vattnet.. Nåja, fick tag i hingsten tillslut och fick av spännbandet. Men det var ett jäkla sätt att bli störd i kvällsmaten och skorna kippade av allt vatten, ridbyxorna hänger på tork. Det visade sig att "någon" hade glömt att stänga sin grind ner från sin tomt, in i hagen och det hålet hittade ju hingstarna på en gång...
Tänk vad lätt allt hade gått om vi hade haft med oss havrehink och grimmor som jag sa från början....
Idag kom jag hem från jobbet vid halv fem och blev genast värvad av pappa att komma och hjälpa honom och veterinären ta prov på hans highland cattle. Som är rent ut sagt livsfarliga. Inte ens jag var särsklt kaxig och höll mig på gott avstånd. Kastrerade Gustav som väger uppemot ett ton var inte alls med på noterna och efter att ha viftat rätt rejält med sina horn, lyft av grinden på fångstfållan (en fålla byggd av telefonstolpar och ca 1.70 cm högt staket) och skakat runt där, stegade han helt enkelt fram till staketet vid grindöppningen (ca 1.50 i höjd) och hoppade från stillastående över! Den där kortbenta enorma varelsen!
Lina kom förbi och vi red ut en sväng. Hon på Vattar och jag på Glod. Vi red på en snirklig skogsttig och Glod var både pigg och ovillig att samarbeta. Hon var så tvär att när vi kom fram till en stor grusplan fick vi hålla oss där och träna på att vara lyhörd, böja sig, lyssn aoch stå still när ma ska stå still..Inte dlättaste. När jag fick henne att svara och ge eftergift och lyssna gav jag mig och vi red hem och jag ledde henne hem.
Jaghade bestämt mig för att låta både Thori och Pärla jobba från marken idag och Glitnir skulle köras, så jag slog två flugor i en smäll och hade med dem som handhästar när jag körde Glitnir. Båda två följde med bra och vi tog nästan hela svängen i enbart i trav och liet galopp. Då passar det sig för Pärla att tölta!! Bitvis när repet blir spänt så går hon över till tölt från traven och där sitte rman som ett frågetecken. Så kan, kan hon. Thori såg fin ut. Han travade på och hade inte samma problem som han haft tidigare med att tappa balansen och gå över i pass.
När vi kom tillbaka tillm stallet och jag tog mig in för att äta mat var klockan nio och precis när maten började bli färdig så ringer pappa. Hingstarna har rymt från hagen på Stenskär! Panik panik!
Hreggi var här imorse och tillsammans flyttade han och pappa ner de 13 hingstarna till strandängarna på Stenskär. Stora hagar med mycket vass och strandängar att beta av.
Vi åkte ner i full fart (på tom mage, suck) och jag frågade pappa om vi inte skulle ha med typ havrehink och grimmor? Neeej då, det där kommer gå hur lätt som helst, de var ju precis bredvid hagen..
Jovisst, trodde han ja!
Stenskär är ett sommargäst område och det var nog en hel del som satte kvällsfikat i halsen när det dundrade in 13 unghingstar på tomten och började trampa runt i rabatterna..
Och lätta att fånga? Inte det minsta! Vi har jagat och sprungit, kört bil, värvat cyklister och familjer ute på kvällsrundan med hunden. Att valla och mota och leta. För unghingstarna hade ju jätteroligt, ute på nya äventyr..
Jag for runt, över tomter, in i skogen, över stock och sten, ut på småvägar, ner till vattnet etc etc. Som tur är är ju Stenskär en stor udde och stora bilvägen lååångt bort så någon fara med det var det inte. Så till slut, efter mycket sprngande och farande fick vi in dem i hagen igen. Men då hade ju pappa varit så smart att han hade gått fram till en av de äldre hingstarna och bestämt sig för att knyta fast honom med ett spännband så att han skulle kunna "leda honom". Det ledde till att hingsten drog iväg med ett spännband runt nacken. Inte sådär jättebra. Och tro inte att pappa kunde komma fram till honom. Nejdå, det blev min uppgift. Jag tyckte jag var smart när jag fick ut hela gänget på en miniudde i hagen och väntade in dem så att de skulle lugna ner sig så att jag kunde gå fram. Inte då, de hoppade i vattnet som iaf var en meter djupt och tog sig över till andra sidan, det var bara att bita ihop och hoppa efter i det kalla vattnet.. Nåja, fick tag i hingsten tillslut och fick av spännbandet. Men det var ett jäkla sätt att bli störd i kvällsmaten och skorna kippade av allt vatten, ridbyxorna hänger på tork. Det visade sig att "någon" hade glömt att stänga sin grind ner från sin tomt, in i hagen och det hålet hittade ju hingstarna på en gång...
Tänk vad lätt allt hade gått om vi hade haft med oss havrehink och grimmor som jag sa från början....
Kommentarer
Trackback
